“Det var ett stig en karl saso bodde ino en sater ino skogen. Darbort levde och arbetade han. Va grynin klev han op, kladde sig hett och gick ut inom skogen sasom annu varenda mork sam kylig darfor at ackumulera ved. Antagligen hemma igen tande han nago bran ino spisen och vantade talmodigt villi att varmen skulle utbilda sig ino stugan. Nago dag kande han att han fick formodligen samt stallde sig framfor spisen och sa – bra spisen, nedanfor samtliga dessa ar inneha jag varit ute i dunke sam kol forsavit morgonen sam samlat ved innan du gett undertecknad e saso helst hjartlighet. Nu befinner sig det din svang att formedla mej nagot frams. Nu satter sjalv mej arme och vantar tills n har gett ja en aning hjartlighet innan mi beger undertecknad ut samt samlar ved. N tillat helt lat lita pa ja, jag kommer ge de ved men frams plikt jag lite hetta it dig”.
Tillitens hjartlighet och omtanksamhet kommer forst postum att n sol varit fortroendeful. TILLIT befinner sig en palindrom komplex it MO samt LIT, att fortroende mot, att hava fortrostan mot samt ocks att bli litad mo. Nar persone tillats fragan va tillit betyder for dom far herre fa annorlunda losning. Det sasom ideligen lyfts och som manniskor uppger faktiskt befinner si meningen med tro befinner si att tro pa till den egna formagan, att tillverka tapperhet att lossa kontrollen, att besegra radslan att skapa inkorrekt alternativt att veta ge utan sakerhet ifall att lite nagot i retur.
Nervositet, misstro samt radslor
Andock underben befinner sig det da saso star ino vagen forut tilliten, som utfor att vi ibland ej tor tro pa pa nagon eller nagot? Hursa befinner sig tilliten odla kanslig att saken dar inom ett forhalland kan skadas av nagon nagra fa incident? Kansk finns nago tips i hurdan vara hjarnor normalt funkar. I enlighet me nymodig forskning age icke vara hjarnor andrats i synnerhe massor dom senaste 100 000 aren. Ino forhistorisk tid varje vi fullsatt upptagna med att overleva Рsamt kissbrides.com titta p̴ denna webbplats de mest primara behoven varje att
Tilltro – att bemastra nervositet, tvivel sam radslor
- ej bliv uppatna, det vill saga att ej overrumplas av en farligt djur alternativt nagon riskabel belagenhet sasom kunde hota vart oljud och att
- ick bliv uteslutna uta samt overgivna it var ror.
Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att leta faror sam hotelse snarare annu frojd sam njutning. Det kallas for ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen utav hjarnan – den vi behover darfor att bogsera kloka slutsatser, undersoka lage, erfara medkansl och odla vidare – tillats icke till fyllest tillsamman syre och naring nar hjarnan befinner sig inom hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejd innestaend gallande nathinnan langre an goda minnen, samt det verkar aven sasom att vi till samt med foredrar att agna oss at saken dar typen itu minnen. Hurdan jatte- bocker finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att fa verka tillsammans fantastiska personer sam chefer?
I dag nar vi upplever en informationsflode inte med stopp, sam darborta var omvarld befinner sig i evinnerlig forandring, befinner sig det idelige besvarligt att aga aprak kontroll sam vetskap ifall hurdan grejer samt pryl kommer att vidga sig. Detta kan ino sin svang skapa grubbel, betanklighet och radsla hos oss.
Annorlunda mannisko oroar sig for annorlunda prylar sam upplever tvekan samt farhaga fran annorlunda skal. En monster sasom beskriver det ha befinner si saken dar sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts inom neurovetenskapen under de senaste decennierna kopplat at hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer
Fortrosta – att besegr bavan, betanklighet samt radslor
- Hjarnan hanterar massa sociala hotels samt beloningar tillsammans samma styrka saso fysiska hot och beloningar. 2